http://www.dn.se/insidan/i-schack-bedoms-du-bara-for-hur-du-spelar-schack/
”I schack
bedöms du bara för hur du spelar schack”
PUBLICERAD
2016-03-24
Schack tränar barnen att använda olika
tankemönster och hjälper dem att bli bättre på matte. Det menar schackpedagogen
Jesper Hall som tillsammans med astronauten Christer Fuglesang har skrivit en
barnbok.
Läs senare
Boken heter ”Schackjakten” och vi träffar de båda författarna på Albanova
som är ett universitetscentrum för fysik, astronomi och bioteknik i Stockholm.
Här arbetar Christer Fuglesang som är astronaut och professor i rymdfysik.
Han visar oss sitt moderna kontorsrum där han längs den ena väggen har ställt
en gammal antik soffa i rosa sammetstyg. Under skrivbordet har han ett lika
antikt träbord som han snabbt kan dra fram och placera ett schackbräde på om
någon skulle känna sig sugen på att spela ett parti.
Christer menar att schack tränar upp färdigheterna att tänka abstrakt och
att hålla många saker i huvudet samtidigt.
– Det man tränar är hjärnan, säger han och
jämför med att
springa. Löpningen gör att man blir bättre inte bara på löpning, utan även på
andra sporter som tennis. På samma sätt fungerar schack för de kognitiva
funktionerna, menar Christer.
Han har skrivit fyra barnböcker tidigare som handlar om barnen Markus och
Mariana som åker ut i rymden med farbror Albert som är vetenskapsman. Den här
gången åker de tillbaka till olika historiska platser för att utforska
schackspelets historia med farbror Albert i spetsen.
Läsaren får lära sig att spela schack genom att lära sig mer om hur bönder
och riddare kunde leva förr i tiden.
– Ett problem med schackpedagogik är att
den ofta är anpassad för dem som redan kan spela. Målet med den här boken är
man ska bli tillräckligt intresserad för att komma över den första tröskeln.
Jesper Hall som är riksinstruktör på Sveriges schackförbund och en av de
drivande krafterna bakom projektet ”Schack i skolan”, berättar att han själv
började spela när han var sex år. Hans pappa lärde honom och han tyckte att det
var roligt på en gång.
– Jag testade olika idrotter och tyckte
att jag hade störst fallenhet för schack, säger Jesper, som menar att schack
faktiskt kan kallas för en idrott.
Också Christer Fuglesang lärde sig att spela schack med hjälp av sin pappa
när han var sex år. När han var elva år tillverkade han ett eget schackspel av
vinkorkar som blev pjäser, och en planka som de använde som bräde.
– Det var ett bra sätt för mig och pappa
att umgås och få en närmare kontakt med varandra, säger Christer och berättar
att han i dag spelar regelbundet med sin egen son Rutger som är 21 år.
Christer berättar om vilken social funktion schackspelet har haft när han
har varit ute och rest i olika världsdelar.
– Jag har spelat i fjällstugor och på
billiga hotell i Istanbul med de mest otippade människor som man kan tänka sig.
Schack är nästan att likna vid ett ”världsspråk” eftersom reglerna ser
likadana ut vart man än kommer, inflikar Jesper.
– Det räcker att ställa fram ett bräde för
att någon nästan alltid ska komma fram och vilja spela.
Jesper menar att schack framför allt lär barnen att ”tänka”. Det är i alla
fall något som pedagoger ofta framhåller när han har frågat dem om vad de har
för erfarenheter av att använda schack i klassrummet.
Det är erfarenheter som man dock ännu inte har lyckats sammanställa i några
vetenskapliga studier.
– Det är inte helt enkelt att undersöka
vetenskapligt, säger Jesper.
Bara några dagar innan vi träffas hade han ett möte med forskare på
Karolinska institutet i Solna för att diskutera eventuella framtida
forskningsstudier.
Bo Johansson, som är docent i didaktik och forskare vid universitetet i
Uppsala, har försökt undersöka hur schack fungerar på tredjeklassare i
Enköping. Han jämförde två klasser där man i den ena bytte ut en mattelektion i
veckan mot schack. När man sedan mätte elevernas mattekunskaper så visade det
sig att den grupp som hade spelat schack fick bäst resultat.
Jesper berättar att han nyligen anordnade en konferens i EU-parlamentet där
det konstaterades att fler och fler skolor i Europa har fört in schack på
schemat.
– I Turkiet spelar 2,5 miljoner barn
schack i skolan. På Korsika har alla barn schack som ämne, och fler och fler
länder inför det. Det växer helt enkelt för att lärarna tycker att det fungerar
så bra.
En av de saker som tränas i schack är att man går från det abstrakta till
det konkreta i lekens form. Det gör att eleverna måste träna sig på att se vad
som kan hända längre fram, menar Jesper.
Själv spelar han ofta via internet som han menar tillhandahåller världens
största schackklubb som finns bara ett musklick bort, och som sammanför spelare
från hela världen. Men han har samtidigt förståelse för de föräldrar som hellre
ser att deras barn spelar på ett riktigt bräde. För att de ska få möta varandra
fysiskt och inte bara framför en skärm.
– Det kan vara en allt viktigare uppgift
för skolan i framtiden att se till att barnen gör saker utanför skärmen. Då kan
det fysiska brädet fylla en särskild funktion genom att föra in en social
dimension.
– En av de stora poängerna med schack är
att det är barriärbrytande. Det spelar ingen roll om du är tjej eller kille,
vilken ålder du har eller om du har dåliga kunskaper i svenska språket. I
schack möts eleverna på lika villkor. Det är det som är så viktigt för barn i dag och
en av anledningarna till att Schackfyran (som är en återkommande tävling mellan
fjärdeklassare) har så stora framgångar, säger Jesper.
Det spelar ingen roll hur cool du ser ut eller vad du har för social rang.
Du möts på en neutral arena där du blir bedömd för hur du spelar och inte något
annat, menar han.
Jesper berättar att barnen i Kvarnbyskolan i Rinkeby talar ett femtiotal
språk på skolgården. Och att det pågår flera projekt med schack för flyktingar.
– Dels för att de behöver något att göra medan de
väntar. Dels för att det ett sätt för människor att mötas och kommunicera med
varandra trots att de inte talar samma språk.
Det finns flera instruktions- och träningsfilmer på nätet. Ett exempel är
sajten Schackslottet som ska vara klar i sommar men som redan nu innehåller
material.
Ålder: 44 år.
Bor: I Lund.
Yrke: Schackpedagog
och instruktör i Sveriges schackförbund.
Jesper Hall ligger
bakom appen ”Schackma Gandhi får en idé” som finns att ladda ned gratis.
Ålder: 59 år.
Bor: I Stockholm.
Yrke: Astronaut.
Adjungerad professor i rymdfysik vid KTH i Stockholm.
Under den andra av
sina två rymdfärder spelade Christer Fuglesang schack med DN:s läsare. Varje
dag gjorde han ett drag som lades ut på DN.se. En schackexpert gjorde då tre
förslag på motdrag. Läsarna fick rösta på ett av dessa och det drag som fick
flest gjordes. Eftersom han var i rymden där det inte finns någon gravitation
så hade han själv tillverkat ett bräde med kardborreband.
”Det blev ett hyfsat
jämnt parti, men jag förlorade till slut. Det är klart att det suger att
förlora. Men det var ändå kul, att jorden slog rymden”, säger Christer
Fuglesang.
I går skrev vi om klass 3a i Tegelviksskolan i Sollentuna som har schack på
schemat.
Deras lärare Nathalie
Sundesten Landin har utbildats i projektet ”Schack i skolan” som går ut på att
hjälpa lärare att komma i gång och kunna använda schack som pedagogiskt
verktyg.
Projektet startades av
Sveriges schackförbund efter att man under många år hade arrangerat tävlingar
mellan fjärdeklassare, schackfyran, och samlat in berättelser från lärare som
vittnat om att schack var bra att använda på lektionerna, framför allt i matte.
Lärare ansåg också att det hade varit bra för jämställdheten i klassrummet. Det
gjorde att schackförbundet tog fram en plan för att utbilda lärare i schack.
1 2000 barn har schack
i skolan varje vecka i någon form.
